Var är vi, Bofinkenskolan

Välkommen hit, Bofinkenskolan!

Att arbeta med lärande handlar ju om progression. Ju mer en elev lär sig ju större är progressionen. Vissa elever kommer till klassrummen med stora förkunskaper och andra kommer som oskrivna blad. En gedigen uppgift för lärarkåren blir då att utmana alla elever från deras utgångspunkt i lärandeprocessen. Men innan vi ens kan börja med lärandet och den utmanande undervisningen, bör vi ta reda på vad eleverna kan så vi säkerställer att vi anpassar och utmanar på rätt nivå och sätt.
Det intressanta för både lärare och elev blir således att se hur stort "språnget" blir mellan var eleven befann sig i början av arbetsområdet och var hen befinner sig när det avslutas. Ju större språng, desto mer lärande - oavsett varifrån eleven börjar sin kunskapsresa!

Tänk dig att du tränar inför ett lopp. Du ska springa 10 kilometer. Du, och dina kamrater, lägger upp ett träningsschema där ni tränar tre gånger i veckan i fem veckor. Vid första träningspasset mäter du ett nuläge. På fem kilometer springer du på 29:36 minuter. Dina kamrater springer på 23:12 och 36:40. Efter några veckor testar du dig på de fem kilometrarna igen. En stor lycka infinner sig när du nu tar dig runt på 25 minuter. En förbättring med hela 4:36. En fantastisk progression. Din träning har verkligen haft effekt!
Dina kamrater har också tränat och gjort testet på fem kilometer med resultaten  21:50 och 26:10. Båda har gjort en progression. Men ni har alla gjort olika stor progression.

I idrottsexempel är det lätt att se att det är progressionen som ligger i fokus. Men om vi skulle omvandla exemplet till engelska, matematik, svenska, eller SO och för en skolklass. Hur gör man då? Vad gör vi för att eleverna ska vilja se sin progression, istället för att mäta sin prestation mellan sig - d.v.s. jämföra provresultat, eller betyg. I idrottsexemplet blir ju inte den långsammaste löparen ledsen och ger upp för att hen är svagast i löparspåret. Hen inser ju att det är lönlöst att jämföra sig med sin träningskompis som har ett enormt försprång.  Hur kan vi få elever att vilja jämföra med sig själv i skolämnena, istället för att jämföra sina prestationer med andra, eller mot betygskriteriet?

Men, det gäller också att förstå varför man fick den progression man fick. På så sätt har man lättare att förstå sin utveckling och hur man kan göra för att utvecklas vidare. Träningsupplägget i idrottsexemplet verkar ha fungerat ypperligt och du kan fundera över att skruva i små detaljer för ännu bättre resultat. Hur är det i vanlig skolundervisning? Hur väl medvetna är eleverna om sina styrkor och svagheter i sitt lärande? Hur väl förstår de varför de lyckas med den progression de lyckas med?

En central tankegång är: Om en elev förstår varför hen lyckades med en stor progression - eller varför hen inte lyckades med en förväntad progression - är chansen stor att eleven erhåller goda strategier för sitt lärande. Förstår man hur man lyckas kommer man att fortsätta arbeta på detta sätt!

Så till uppgiften:

- Hur kommer du arbeta med progression i ditt klassrum?
- Hur kommer du att få eleverna att förstå vilka strategier som varit framgångsrika i hems lärande?
- Hur kommer du synliggöra "var eleven låg", "var eleven är efter arbetsområdet" och "hur eleven gjorde för att ta sig framåt"?

Skriv i kommentarsfältet.

Med vänlig hälsning,:
Kristoffer Creutz
Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning